Vad äter nyfödda hajar
Av dagens hajar är det tjurhuvudhajar som har liknande tänder, de äter småfisk, krabbor, sjögurkor, blötdjur, räkor, musslor, ostron.
Dyk ner i världen av hajar: 10 överraskande fakta
Hybodonterna uppvisade också förändringar i bröst och bukfenor som gjorde dem mera rörlig än hajarna från Paleozoikum. Hajar är en av tre grupper broskfiskar, med dryga kända arter. De lever i huvudsak i havet men ett fåtal arter har även perioder i sötvatten. Typiskt för hajar är att de saknar simblåsa men istället har andra lösningar på flytkraft. Bland annat har de en stor oljefylld lever och ett lätt skelett i form av brosk.
Trots detta sjunker de flesta hajar om de slutar simma, och hajar som lever där vattendjupet är stort simmar därför hela tiden. Vissa hajarter är också tvungna att konstant simma för att kunna andas; dessa kallas för obligata ramventilerare. Drygt hajarter är helt bottenlevande medan drygt arter lever både på botten och i det öppna vattnet och endast 25 arter lever enbart i öppet vatten. Att dyka bland olika typer av hajar är ett populärt fenomen, och därför bjuder vi här på 10 fakta som du bör känna till om havens härskare!
Den genomsnittliga hajen har mellan tänder och kan ha upp till sju rader. En haj tappar väldigt lätt en tand, men de växer också ut nya lika snabbt. I genomsnitt går en haj igenom cirka 30 tänder under sin livstid. Tur att de åtminstone slipper tandläkarkostnader! En haj har inte ett enda ben i sin kropp. Deras skelett består istället endast av brosk. Detta kallas ett bruskfiskeskelett och skiljer sig från skelettet hos benfiskar och däggdjur.
Deras bruskiga struktur ger dem en fördel i vattnet genom att vara lättare och mer flexibelt än ett benigt skelett, vilket underlättar deras rörelser och manövrer i havet. Hajarna har funnits i omkring miljoner år , vilket gör dem till en av de äldsta grupperna av ryggradsdjur på planeten. De har funnits betydligt längre än dinosaurierna , som levde för cirka miljoner till 65 miljoner år sedan. Deras utseende har dessutom förändrats relativt lite under evolutionens gång , vilket gör dem till en av de mest långlivade och väl anpassade grupperna i havet.
I själva verket är hajar till och med äldre än Saturnus ringar. Det finns olika teorier om Saturnus ringars ålder , men de uppskattas vara relativt unga i jämförelse med hajen, troligen bildade för mellan 10 miljoner till miljoner år sedan. Hajen är ett rovdjur som vanligtvis jagar fisk , bläckfisk , kräftdjur och ibland även sjöfåglar eller mindre hajar. De äldre och större hajarna kan även jaga större byten som sälar eller sköldpaddor.
När det gäller deras ålder varierar det beroende på arten. Mindre hajarter kan leva i genomsnitt cirka år , medan större arter , som exempelvis valhajen Rhincodon typus , kan leva upp till år eller mer. Skor, stolar, lådor med spikar, trumset, hela flaskor av vin, och den bakre halvan av en häst är bara några av de många bisarra föremålen som har hittats i hajars magar under åren. Människans nedskräpning utgör definitivt ett stort problem för hajen och andra marina djur.
De kan drabbas av skador och död om de fastnar i eller äter plastskräp som förorenar haven. Plast och andra former av nedskräpning kan också störa hajens livsmiljö och ekosystem , vilket i förlängningen påverkar deras överlevnad. Cirka 30 personer blir dödade i hajattacker varje år globalt. Det är en relativt liten risk jämfört med andra dödsorsaker, såsom getingstick eller blixtnedslag. För varje person som dör av en hajattack beräknas cirka två miljoner hajar dödas av människor , främst genom fiske och oavsiktligt fångande.
Hammarhajen Sphyrna zygaena har gjort sig känt för sitt hammarliknande utseende i ansiktet. När en hammarhaj föds är deras huvuden dock helt mjuka , just för att de inte ska skada eller fastna i mammans födelsekanaler under förlösningen. En bild på hur en hammarhaj ser ut finner du nedanför. På sina 18 centimeter är dvärgkäxan Etmopterus perryi den allra minsta hajen vi har i våra hav. Motsatsen till den minsta är valhajen Rhincodon typus , som kan bli över 15 meter lång och väga hela 1 kilo — och i vissa fall ännu mer!
Fakta om hajar
Hajen har en förmåga att motstå cancer bättre än andra djur, och det forskas aktivt för att förstå varför detta är så. Det finns studier som undersöker hajbrosk för potentiella cancerbehandlingar , men det är viktigt att notera att hajar inte är helt immuna mot cancer. De kan dock ha vissa mekanismer som skyddar dem från att utveckla cancer lika vanligt som andra djur. En lite mindre känd faktum om hajen är att den har en suverän hörsel.
Vissa arter kan höra sitt byte från upp till en kilometers avstånd under vattenytan. Hajar har även ett utmärkt luktsinne. De har speciella luktsinneorgan, så kallade olfaktoriska körtlar , som sitter i näshålan och är anslutna till hjärnan. Deras luktsinne är extremt kraftfullt och känsligt, vilket gör det möjligt för dem att upptäcka dofter och spåra doftämnen över långa avstånd.