Trädgårdsfåglar läten
( 12 april ) Att lära sig känna igen de svenska fåglarnas läten och sånger är inte det lättaste. Det kräver träning, upprepning, tålamod och en viss portion gehör. I den här guiden försöker vi lära ut tips på vad du kan tänka på för att känna igen några av våra vanligaste fågelarters läten och. Ett bra sätt att lära sig fågelsång och fågelläten är att lära sig dem i takt med att de dyker upp i landet om våren.
Börja med övervintrarna, gå över till de tidigaste flyttfåglarna i takt med att de anländer och ta sedan sommarfåglarna när det är en kakafoni av ljud i markerna. Talgoxen övervintrar i nästan hela landet och kan höras sjunga på vårvintern. Foto: Zsombor Károlyi. Sång: Talgoxen må vara en av våra vanligaste fåglar, men sången kan variera så pass mycket att den kan lura även rutinerade skådare. Normalt sett består den av två toner som upprepas rytmiskt, klart och starkt, men de kan variera i både takt och antal.
Genom att spela ljudet accepterar du Xeno-cantos dataskyddspolicy. Källa: xeno-canto.
Fågelskolan
Sång: Har en kort sång med ganska liten variation. Först två eller ett tre höga toner följt av en kort snabb drill med konstant tonhöjd. Påminner ljudmässigt om hur det låter när man visslar på inandningen. Grönsiskan sjunger gärna, ibland under en sångflykt och ofta tidigt på året. Foto: Marie Gillander. De tvåstaviga lätena är lättast att lära sig och är också den tydligaste skillnaden jämfört med gråsiskans läten.
Gråsiskor ses i Sverige året om och håller sig ofta högt upp i träden. Foto: Gunilla Falk. Flyktläte: Ljudlig när den flyger. Koltrasten sjunger tidigt om våren och ofta tidigt på morgonen. Honor och ungdomar är bruna. Sång: Koltrastens fylliga flöjttoner kan höras även under natten och innan gryningen och är kanske en av landets vanligaste fågelsånger. För att det ska bli lättare att lära sig andra trastars sång: Lägg märke till en ganska kort strof i en lugn rytm med utdragna toner.
Andra läten: Har även ett tjattrande och flitigt använt varningsläte. Björktrasten har inte mycket till sång. Ses i stora flockar om vårvintern. Foto: Marie Mattsson. Sång: Kanske den sämsta sångaren bland trastarna. Ett kraxande, gnisslande läte nästan helt utan melodi ofta blandat med deras lockläte.
Utförs ibland i långa, tjatiga serier med ett ganska lugnt tempo. Kan möjligen förväxlas med rödvingetrastens sång, men är betydligt mindre melodiöst. Andra läten: Har även ett lockläte som låter ganska likt sången. Hörs flitigt under flykt. Vissa gärdsmygar övervintrar, men många anländer tidigt om våren och sjunger då sin starka sång från snåren. Foto: Erik Hansson. Sång: Stark, hög och karaktäristisk sång som ständigt byter tempo.
Låter som om den hamrar intensivt på varje ton innan den drillar vidare, antingen snabbare eller långsammare. Ett metalliskt, tempostarkt surrande är ett annat sätt att beskriva den lilla fågelns sång. Rödhaken övervintrar på sina håll i landet och den porlande sången kan höras även innan gryningen. Foto: Anki Hammar. Ibland ger den ifrån sig ett högt vinande, lite utdraget läte innan en ny drill tar vid. Sången kan variera en hel del, men med lite övning så kan den porlande drillen urskiljas.
Fågelläten och fågelsång i Sverige
Sång: Det är de gnisslande stroferna som kan kännas bekant i starens ibland långa harang av blandade läten. Ena stunden lågmäld och pratig, andra högljudd visslande och däremellan kan de låta både som knackningar och som en rad andra fåglar. Exempelvis storspov, tofsvipa, skata och gråsparv. Sång: En sekunder kort, ganska tydlig strof som faller i en drill på slutet.