Hur man planterar i stora planteringsmaskiner
Men om du föredrar att förlita dig på stora växter som "Anges Dream" eller "Royal Wedding", måste planteringen också vara tillräckligt stor. Exakta storleksspecifikationer är svåra. I grund och botten kan man säga att det inte kan vara för stort. Växtlök Den bästa tiden att plantera ljunglökar är utan tvekan vår. Planteringsmaskiner har med några få undantag aldrig använts för att odla skog i Sverige. När mängder av små åkertegar planterades igen i skogslandskapet under och talet användes ibland enklare, traktordragna redskap för att sätta granplantor.
Typ en enkel potatissättare.
5 enkla tips för din Cubic Blomlåda med kapillärlåda och växtsäck
Men därutöver har maskinell plantering endast skett med några prototypmaskiner under och talet. Trots att den genomsnittliga hyggesstorleken är betydligt mindre än vad man kan tro när man lyssnar på skogsdebatten så handlar det ändå om miljoner plantor som ska i backen varje år. En av drivkrafterna bakom försöken att mekanisera planteringsarbetet under och talet var att kostnaden för manuell plantering började bli alltför hög samtidigt som det också blev allt svårare att få tag i arbetskraft.
Skogsbolagens manuellhuggare, som ofta både röjde och planterade under sommarhalvåret, försvann ur skogen när gallringshuggningen mekaniserades. Det här gav incitament till att utveckla planteringsmaskiner och man sa redan då att det inte enbart handlade om kostnaden per planta utan man trodde att maskinerna skulle behövas för att överhuvud taget få planteringsjobbet gjort. Men förändrades omvärlden radikalt i och med att järnridån mot öst föll.
I vår omedelbara närhet öppnade ett antal länder som tidigare tillhört Sovjet eller Warszawapakten upp sig och Sverige fick över en natt tillgång till ny, billig arbetskraft. Samtliga utvecklingsprojekt för planteringsmaskiner eller mekaniserad röjning dog lika snabbt som färjorna gick över Östersjön. Nu är vi där igen. Där vi var strax innan Arbetskraftskostnaden för skogsvård stiger och det blir allt svårare för landets skogsvårdsentreprenörer att få tag i arbetskraft för planteringsarbetet.
Välståndet hos våra närmaste grannländer i sydöst har ökat och allt färre kan tänka sig att arbeta utomlands under sommarhalvåret till löner understigande vad vi svenskar är beredda att acceptera. Skogsvårdsföretagen får hämta sin arbetskraft från andra länder än Polen och Baltstaterna, allt längre ifrån Sverige såväl geografiskt som kulturellt med ökande kostnader som följd. Trots att vi idag har en rekordhög ungdomsarbetslöshet i Sverige finns uppenbarligen ingen arbetskraft att uppbringa på hemmaplan.
Det här gör att utveckling av planteringsmaskiner åter är ett hett ämne. Flera av talets projekt har åter dammats av och arbetet fortsätter i princip där projekten lämnades Först ut var projektet PlantmaX som i princip tog upp planteringsmaskinen Silvinova som byggdes i några prototypexemplar och kördes flera säsonger. En ny version med samma principer byggdes på en modern skotare. Maskinen är tvåmansbetjänad.
En person kör maskinen och en person matar plantor. Marberedningen sker under drift med midjemonterade harvtallrikar som vänder in tiltan under den bakre boggin. Planteringen görs av två planteringsarmar som gör hål, sätter plantan och klämmer till men plantorna matas än så länge styckvis och manuellt. Något som PlantmaX-projektet säger ska utvecklas när själva basmaskinen och planteringsförmågan av godkända plantor är säkerställd.
Det går att läsa mer om Plantma X på Skogsforum.
I början av året presenterade Skogforsk projektet Autoplant. Det är ett projekt för att utveckla en s k autonom planteringsmaskin, d v s en maskin som kan arbeta själv utan varken förare eller plantör som är direkt placerad på maskinen under arbete.
Beställ plantering
Projektet syftar till att ta fram ett maskinkoncept som sedan i nästa projektstek ska byggas och testas. Parallellt med att man delfinansierar projektet Autoplant så har Södra även dragit igång ett eget utvecklingsprojekt för att få fram en egen planteringsmaskin. Detta projekt kallas för BraSatt och det fokuserar på att få fram en liten smidig planteringsmaskin som ska kunna fungera i det mer småbrutna skogsägarlandskapet i Götaland.
Enligt de första uppgifterna så sneglar man på en maskinbärare liknande eBeaver och företaget som byggde dessa maskiner ingår i projektgruppen. Man kan säga att Södras projekt tar upp några av de mindre planteringsmaskiner som togs fram under talet som t ex Silviplant och Hevotrac. Dessa maskiner var enmansbetjänade och maskinen skötte viss markberedning och hålupptagning samt fraktade plantorna. Plantören fick fortfarande sätta plantan.
Nu har Södra rekryterat en bred kompetens inom automation, sensorik, styrsystem, AI, maskininlärning, produktutveckling, finmekanik och digitalisering inom projektgruppen så det finns goda förutsättningar att komma längre än vad talets prototyper gjorde. Idag är det inte enbart arbetskraftskostnad eller tillgång till arbetskraft som driver på utveckling av nya planteringsmaskiner. Trädplantering identifieras som en viktig väg att minska mängden CO2 i atmosfären och det i sin tur driver fram en ny typ av affärsmodeller: Köp koldioxidlagring i trädplantering — vi planterar och cashar in!
Det finns även drag av något som liknar klimatmässig välgörenhet bland unga klimatorienterade startups. I den här kontexten har idéer om självgående små sådd- eller planteringsmaskiner sett dagens ljus. Ett intressant företag som gett sig i kast med att utveckla planteringsmaskiner är det estniska militärteknikföretaget Milrem Robotics. Företaget tillverkar olika fordon för militärt bruk men utvecklar även produkter för civil användning.