Slopat försörjningskrav
Contextual translation of "försörjningskrav" into English. Human translations with examples: MyMemory, World's Largest Translation Memory. Regeringen Löfven I var Sveriges regering mellan 3 oktober och 21 januari Regeringen var en koalitionsregering och minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet , där Socialdemokraterna innehade 17 statsrådsposter och Miljöpartiet 6. Regeringschef statsminister var Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.
Regeringen Löfven tillträdde efter riksdagsvalet i Sverige , i vilket de tre rödgröna partierna blev störst av riksdagens tre politiska block , och den efterträdde den borgerliga regeringen Reinfeldt. Regeringen hade stöd av en minoritet i Sveriges riksdag. Statsminister Stefan Löfven meddelade därför att han tänkte utlysa ett extra val , men regeringen kunde regera vidare tack vare att decemberöverenskommelsen slöts mellan regeringen och den borgerliga oppositionen.
Så påverkar det höjda försörjningskravet dig som ansöker om arbetstillstånd
Regeringen Löfven hade sedan sitt tillträde ett nära budgetsamarbete med Vänsterpartiet som fick igenom många vallöften, och gjorde även upp i några sakpolitiska frågor med delar av oppositionen. Regeringen satte tidigt målet att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU senast och man har också satsat pengar på välfärd, utbildning och integration , genom höjda skatter och god konjunktur under perioden.
Emellertid har det målet inte varit nära att uppnås. Regeringen skärpte lagstiftningen och lyckades därmed kraftigt begränsa antalet asylsökande. Miljöpartiet övervägde att lämna regeringen inför beslutet men valde att stanna och bryta vallöften för att undvika ännu hårdare flyktingpolitik. Omedelbart efter riksdagsvalet visade en statsministeromröstning att riksdagen saknade stöd för Stefan Löfven som statsminister, varför han entledigades av talmannen , varpå regeringen satt kvar rekordlänge som övergångsregering.
Stefan Löfven godkändes av riksdagen som statsminister den 2 oktober , efter en omröstning där de tilltänkta regeringspartierna röstade ja, Sverigedemokraterna nej och övriga partier, inklusive Vänsterpartiet, avstod från att rösta.
Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen tillträdde sedan vid en skifteskonselj på Stockholms slott den 3 oktober. Ställföreträdaren under hela mandatperioden var Margot Wallström S. Den 18 april meddelade statsminister Stefan Löfven vid en presskonferens att statsrådet Mehmet Kaplan hade begärt entledigande från alla sina uppdrag i regeringen. Statsministern hade omedelbart godkänt begäran. Kaplan hade samma månad uppmärksammats för att bland annat ha deltagit på en middag med företrädare för den turkiska fascistiska [ 17 ] organisationen Grå vargarna , och för att ha jämfört Israels politik mot Palestina med den som nazisterna förde mot judar under andra världskriget.
Statsministern Löfven meddelade att han i samråd med Kaplan hade gjort "den samlade bedömningen att hans agerande i förhållande till externa politiska och religiösa organisationer har lett till en diskussion som står i vägen för hans arbete som statsråd". I maj meddelade statsminister Löfven att han avsåg att ombilda regeringen samma månad.
Vid en presskonferens den 25 maj presenterade Löfven tre nya ministrar: Peter Eriksson mp med titeln bostads - och digitaliseringsminister , Karolina Skog mp med titeln miljöminister och Ann Linde s med titeln EU- och handelsminister. Samtidigt avgick statsråden Kristina Persson och Åsa Romson. Tre statsråd fick utökade uppgiftsområden: Isabella Lövin bytte titel till "Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister", Ylva Johansson till "Arbetsmarknads- och etableringsminister" och Ibrahim Baylan till "Samordnings- och energiminister".
Den 13 augusti meddelade Aida Hadzialic vid en presskonferens att hon skulle avgå som statsråd. Anledningen var att hon dagen innan hade fastnat i en poliskontroll vid Öresundsbron där det upptäcktes att hon hade 0,2 promille alkohol i blodet. Statsministern skrev i en skriftlig kommentar till TT att "Jag delar hennes bedömning om allvaret i situationen. Jag är ledsen över att förlora en uppskattad kollega och ett framgångsrikt statsråd".
I juli , efter uppmärksamheten kring Transportstyrelsens IT-upphandling , ombildade statsminister Löfven regeringen till följd av hot från Alliansen och Sverigedemokraterna om misstroendeförklaring mot Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist. Anna Johansson och Anders Ygeman lämnade regeringen, liksom Gabriel Wikström som entledigades av hälsoskäl. Morgan Johansson tog över Anders Ygemans portfölj och släppte migrations- och civilrättsfrågorna till Heléne Fritzon som utsågs till biträdande justitieminister och migrationsminister.
Tomas Eneroth efterträdde Anna Johansson som infrastrukturminister. Annika Strandhäll tog över Wikströms portfölj och fick titeln "socialminister". I sin första regeringsförklaring deklarerade statsminister Löfven bland annat att regeringen avsåg att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU I sin andra regeringsförklaring pratade Löfven bland annat om de investeringar regeringen har genomfört: "Sverige ska vara ett land i arbete.
Investeringar görs nu i nya bostäder och infrastruktur, i företagande och på att utbilda människor till jobb. Så pressas arbetslösheten tillbaka. De stora behoven i svensk skola möts nu med investeringar i lärarkåren, fler anställda, mindre barngrupper och i en jämlik skola. Så kan kunskapsresultaten höjas. Klimatomställningen skyndas nu på för att det är nödvändigt för planetens framtid och för att det stärker vår konkurrenskraft och livskvalitet.
Så tar vi täten i klimatarbetet". Löfven tog även upp de ansträngningar som uppkommit på grund av det snabbt ökade asyltrycket och presenterade bland annat en satsning på svenskundervisning på flyktingboenden. Avslutningsvis talade Löfven om sin vision om "ett samhälle som håller ihop och där människor finns till för varandra". Följande lista ger exempel på vallöften från de båda partierna och anger om regeringen lyckades, delvis lyckades eller inte lyckades uppfylla dem enligt tidningen Metros klassificering.
Den 7 april klockan fick polisen i Stockholm ett larm om att ett fordon kört på flera människor på den centrala gågatan Drottninggatan i Stockholm med totalt 4 dödsoffer som följd uppgifter från den 17 april. Tunnelbana och bussar slutade helt att gå och flera människor blev strandsatta på arbetsplatser och i skolor.