Examensarbetets delar
Guiden – Praktiska anvisningar för uppsatsens delar 1 Gäller från ht I detta dokument finns praktiska anvisningar för skrivande av en uppsats inom pedagogik. I dokumentet ges råd om vilka delar som arbetet bör ha samt förslag på hur delarna kan struktureras. I detta kapitel ges instruktioner som gäller innehållet och ordningen i examensarbetets olika delar titelblad, sammanfattning, engelskspråkig sammanfattning, det vill säga abstract, definiering av olika begrepp, innehållsförteckning, källor och bilagor.
Dessutom behandlas det hur man klart och konsekvent skriver inledningen till examensarbetet, granskning av resultaten, slutsatser samt en sammanfattande diskussion. Examensarbetets titel skall vara så informativ och intressant som möjligt. Det gäller både rubrikerna och examensarbetets titel att en bra rubrik är kort, lättläst och beskriver innehållet. Rubriken kan vid behov delas så att man med huvudrubriken uttrycker ämnesområdet och med underrubriken preciserar ur vilket perspektiv examensarbetet behandlar ämnet.
Namnet på skribenten 10 cm från övre kanten med fontstorleken 14 pt. En blank rad mellan namnet på skribenten och examensarbetes titel fontstorlek 14 pt. Namnet på månaden och årtalet på sista raden. Augusti Syftet med sammandraget är att ge en helhetsbild av arbetet.
Uppsatsens delar
Sammandraget skrivs på en egen sida, och man använder den färdiga blanketten för sammandrag. Stilen i sammandraget är konstaterande, kort, och verbformen är passiv. Förkortningar, symboler och typografiska tecken används inte i sammandraget, och man hänvisar inte till bilder och tabeller. Nyckelorden ska beskriva examensarbetets centrala innehåll, och de ska stå i alfabetisk ordning. Sammandraget skrivs med hela meningar och satser.
Med andra ord det är inte en förteckning. Strukturen i sammandraget är följande:. Tempus i sammanfattningen är om möjligt imperfekt — särskilt den del som gäller det egna arbetet skrivs i imperfekt. Utgående från sammandraget skall läsaren förstå innehållet i examensarbetet utan att läsa arbetet i sin helhet. Ytterligare skrivs alltid ett engelskspråkigt sammandrag, abstract , som en lärare i engelska granskar.
För uppställningen och stilen gäller samma instruktioner som för de svensk- och finskspråkiga sammandragen. Den finska logotypen för yrkeshögskolan Centria i sidhuvudet. Om det förekommer svåra begrepp inom ämnesområdet, eller förkortningar som bör definieras, skriver man en separat förteckning med definitioner av begreppen. I den ingår även eventuella förkortningar. I förteckningen används radstånd 1,5. Definitionerna av begreppen kommer efter abstract -sidan med det engelska sammandraget.
Nedan följer en sammanfattning av de formella instruktionerna för definition av begrepp:. Förteckningen behövs om det förekommer svåra begrepp eller förkortningar i examensarbetet. Den skall vara kortfattad, men samtidigt informativ. Med hjälp av en bra innehållsförteckning kan läsaren lätt få en helhetsbild av arbetet och dess struktur. Innehållsförteckningen består av rubriker på högst tre nivåer. Numret på underkapitlet börjar med samma siffra som rubriken på föregående nivå börjar.
Alla rubriker skrivs i samma form som de förekommer i texten. Det rekommenderas att göra en automatisk innehållsförteckning för att försäkra sig om att rubrikerna i texten och innehållsförteckningen motsvarar varandra. Fontstorleken på rubrikerna i innehållsförteckningen är 12 pt. Skribenten formulerar en egen inledning för att leda in läsaren i ämnet för examensarbetet. I inledningen beskriver skribenten sina målsättningar och avsikter.
Forskningsfrågorna kan presenteras i frågeform. I inledningen presenteras den mest relevanta referenslitteraturen som använts i arbetet och de centrala begreppen i examensarbetet sammanfattas.
Guide för examensarbetet och övriga texter
Inledningen i ett examensarbete på cirka 50 sidor är 1,5—3 sidor. När man skriver diskussionskapitlet börjar man med att upprepa målen, metoderna och de väntade resultaten, som beskrevs i början av examensarbetet. I diskussionen utvärderas även det egna arbetet och metoderna som använts. Man bör behandla alla de undersökningsproblem som presenterats i början av examensarbetet, även om man inte har fått svar på dem alla.
I diskussionen ger man, utgående från resultaten, praktiska rekommendationer till uppdragsgivaren för examensarbetet samt presenterar utvecklingsförslag.