Halveringstid och sönderfall

Förklarar och visar hur man kan använda aktivitetslagen och sönderfallslagen. En matematisk beskrivning radioaktivt sönderfall, där begreppen aktivitet, söderfall och halveringstid tas upp. Radon är ett grundämne , en radioaktiv ädelgas , med kemiskt tecken Rn [ 1 ] och atomnummer Den vanligast förekommande isotopen är radon, som bildas vid sönderfall av radium och ingår i den sönderfallskedja som börjar med uran och slutar med bly Radon, som har en halveringstid på 3,8 dagar, är en gas som sprids lätt från till exempel uran- och radiumhaltig berggrund in i hus.

Främst genom vatten som pumpas upp från grundvattnet. Höga halter av radon finns i gruvor och vattenkraftverk byggda i berg. Radongasen i sig är inte farlig, men då den sönderfaller avges skadlig joniserande strålning , främst i form av alfapartiklar. Radons sönderfallsprodukter kallas för radondöttrar. Det är radondöttrarna som ger störst konsekvenser på hälsan. Älvar med vattenkraftverk har ofta stora mängder föroreningar.

När vatten flödar igenom ett vattenkraftverk kan radon spridas ut igenom avloppet. Grundämne 86 upptäcktes som en gas som omgav radioaktiva preparat.

Halveringstid

Denna "gudomliga" gas gavs namnet emanation. Ett annat äldre namn för grundämne 86 är niton. Isotoperna Rn, Rn och Rn kallades i början toron , radon och aktinon beroende på preparatets sammansättning, men så småningom övertog namnet radon rollen som grundämnesnamn. Radon finns i praktiken i all jord under marken. I gruvor, grottor, bergrum och äldre källare är därför halterna vanligtvis höga. Radonet kommer också upp ur jorden och kan uppnå höga halter i marknivå om det är helt vindstilla, eller inversion som håller luften stilla vid marken, men normalt blandas radonet snabbt ut i atmosfären av termik och ofrånkomliga luftrörelser.

Olika slag av berggrund och jord har olika uranhalt och ger olika höga halter av radon till markluften. Kommuner har normalt kartor som visar områden med hög, normal eller låg risk för radon. En vanlig orsak till förhöjda halter i byggnader är att radon kommer in via otätheter i golv mot mark och källarväggar. Termiken i varma byggnader tenderar att dra in luften från jorden, särskilt om den är luftgenomsläpplig, som exempelvis sand eller grus.

Äldre otäta byggnader på rullstensåsar eller annan luftgenomsläpplig mark kan få höga halter. I praktiken ger alla byggmaterial av sten ifrån sig radon. Särskilt mycket kommer från alunskifferbaserad blåbetong som producerades under perioden — Men höga halter inomhus beror oftast på radon från marken. Det är inte radon i sig, utan vissa av radonets sönderfallsprodukter, "radondöttrar", som främst uppmärksammas som ett hälsoproblem.

I sönderfallskedjan från radon, finns de positivt laddade jonerna polonium och polonium, som häftar vid rök- och dammpartiklar och tenderar att fastna i lungorna då de andas in. Alfasönderfallen från dessa joner orsakar skador på lungorna och ökar därmed risken för lungcancer. Empiriska studier har visat att höga doser av joniserande strålning , över mSv, ökar risken för cancer. För låga doser, under ca 10 mSv, finns ingen sådan kunskap.

Den naturliga bakgrundsstrålningen exklusive radon ger en årlig stråldos på cirka 1 mSv. Vid så låga doser är riskökningen liten, och har bedömts medföra en risk på 1 på 20 att få cancer. Den grundar sig på observation av cancerrisken för höga doser under många år och antagandet att risken minskar linjärt ned till noll enligt den så kallade LNT -modellen. Många har menat att LNT ger en överskattning av risken och i stället förordat en beräkning med tröskel.

Radon ger en stråldos på ca 0,5—3 mSv per år och riskbedömningen har främst varit grundad på epidemiologiska metoder. I Sverige uppges ofta radon i bostäder orsaka omkring fall av lungcancer per år. Risken för grupperna "rökare" kontra "aldrigrökare" möjligen inklusive en stor del passivrökare kan illustreras av resultaten från den europeiska poolingstudien.

Biologisk halveringstid Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.

Radioaktivt sönderfall Halveringstiden för ett ämne är den tid det tar för att hälften av ett radioaktivt preparat ska ha sönderfallit.

Halveringstid uran Halveringstid mäter hur lång tid det tar för att hälften av ett ursprungligt ämne ska sönderfalla.

Radon utgör, liksom andra kända eller misstänkta yttre riskfaktorer för lungcancer, framför allt ett hot för rökare, före detta rökare och passivrökare. Studien omfattade personer som fått lungcancer och aldrig varit rökare och en kontrollgrupp på sammanlagt 1 personer som heller inte varit rökare.

Halveringstid och Aktivitet

Undersökningen visar att exponering för radon ökar risken för lungcancer hos icke-rökare. Den grupp av fallen som varit utsatta för miljötobaksrök i hemmet syntes svara för hela riskökningen, medan de som inte varit utsatta för miljötobaksrök inte uppvisade någon riskökning med ökande radonkoncentration. Dessa iakttagelser behöver bekräftas i andra studier. Några uppföljande studier synes dock inte ha genomförts, trots studiens [ 15 ] uppseendeväckande resultat.

En allmän bedömning måste vara att risker av bostadsradon för aldrigrökare är mer eller mindre försumbara. De rikt- och gränsvärden för radon i bostäder och lokaler som myndigheterna beslutat om får därför i praktiken främst ett syfte att skydda rökare, före detta rökare och i viss mån passivrökare.