Är vattenkraft bra för ekonomin
Vattenkraft är en populär energikälla som erbjuder flera fördelar, såsom förnybar energi, stabil energiproduktion och lagringskapacitet. Men det finns också nackdelar att ta hänsyn till, inklusive påverkan på vattendrag och djurliv, risk för olyckor, begränsad potential och höga kostnader. Sverige har på senare år gått mot en större acceptans av både kärnkraften och vindkraften för att säkerställa Sveriges elbehov.
Nu efterlyses även krafttag för den fossilfria och planerbara vattenkraften från berörda företagare och vattenkraftsägare. I hundratals år har det gått att utvinna energi från de här anläggningarna. Det har till och med skapats samhällen kring dem. Nu är många maskiner gamla och slitna, men de kan bli effektiva igen om man sätter in ny teknik som följer de nya miljövillkoren. För en energikälla som upptar cirka 40 procent av Sveriges elproduktion anser han att vattenkraften fått en relativt liten roll i den gröna omställningen.
Ett vanligt motargument är att det finns ett begränsat antal nya platser där vattenkraftverk kan byggas. Men det hindrar oss inte från att effektivisera Sveriges cirka 2 befintliga vattenkraftverk. Enligt en utredning från konsultbolaget Sweco kan en effektutbyggnad i vattenkraften öka effekten med 24 procent motsvarande tre till fyra kärnkraftsreaktorer. En fördel med vattenkraft är att det fungerar som ett naturligt energilager som kan regleras efter behov.
När det varken blåser eller är soligt kan vi släppa på sparat vatten. Det finns många i min närhet som också håller på att bygga om sin vattenkraftstation och även de kan förvänta sig en ganska ordentlig effektökning. Men liksom andra kraftslag, har vattenkraften sina utmaningar. Ett är motståndet från lokalbor, intressegrupper och miljöorganisationer som menar att vattenkraft ger lokala negativa miljökonsekvenser, till exempel genom att skapa vandringshinder för fisk.
Det ena behöver dock inte utesluta det andra, menar Jan-Åke Jacobson. Vattenkraftsägare har både intresset och förutsättningarna för att hitta en balans mellan vattenkraftproduktion och miljön. Bland annat genom att anlägga så kallade fiskvägar för att fisken lättare ska kunna vandra i vattendragen. Det ligger lika mycket i vårt intresse att hitta lösningar som underlättar bland annat fiskvandring, säger Jan-Åke Jacobson.
I fjol inleddes en nationell plan för omprövning av vattenkraften, NAP på initiativ av den dåvarande regeringen, som syftar till att förse svensk vattenkraft med moderna miljövillkor.
Vattenkraft
NAP är tillfälligt pausad, mer om detta nedan. I omprövningen ska vattenkraftsägare ingå i en regional samverkansprocess med Länsstyrelsen som utses som vattenmyndighet och se över miljökvalitetsnormen.
Efter det kan de ansöka om en prövning hos mark- och miljödomstolarna för att bygga om sitt verk. På Länsstyrelsens hemsida belyser man vikten av att samverkansprocess ska vara balanserad och lösningsorienterad. Huvudfokus för samverkansprocesserna är att hitta lösningar som kan leda till största möjliga nytta för vattenmiljön inklusive Natura värden och skyddade arter. Samtidigt ska vi behålla en effektiv tillgång till vattenkraftsel i hela Sverige och ta nödvändig hänsyn till kulturmiljön.
Man tar inte till sig att det även finns ett behov av att få ut så mycket energi som möjligt ur varje anläggning. Det verkar som att det saknas kompetens på den sidan hos Länsstyrelsen, säger Jan-Åke Jacobson. Ett annat upplevt problem är bristen på transparens och dialog mellan företagen och Länsstyrelsen. Efter samverkansmöten, när Länsstyrelsens kontaktar mark- och miljödomstolen och yttrar sig om en särskild ansökan, har det lagts till nya påståenden och krav som inte togs upp i samverkansmötena, förklarar Jan-Åke Jacobson.
Det blir en väldigt konstig situation för en vattenkraftsägare som har suttit i samma samverkansmöte och som har uppfattat att man varit överens om vad som behöver göras. Det är ett nålsöga att ta sig igenom. I värsta fall kan det ställas krav som inte går att uppfylla. Då återstår det att man måste riva ut anläggningarna. Här har Länsstyrelsen missat sitt uppdrag, säger Jan-Åke Jacobson. Omprövningen av vattenkraftsstationer kan också vara omständlig, menar Conny Udd på Sweco.
Om en vattenkraftsägare vill förnya sin vattenkraftstation och komplettera med en extra fjärde turbin, kommer även de befintliga att genomgå en omprövning.
Därför kan vattenkraften bli draglok i klimatomställningen – ”Stor potential”
Risken är att omprövningen drar ut på tiden. För Sverige som nation är det ju extremt viktigt att vi kommer med i de här delarna och stärker vår konkurrenskraft. Det handlar om arbetstillfällen och skatteintäkter över en lång tid, säger han. Regelverket har också blivit mer komplext. Efter att EU:s vattendirektiv infördes i bland annat miljöbalken i början av talet, tillämpar myndigheterna en extra strikt tolkning.
Den strikta tolkningen innebär till exempel att vattenmyndigheter inte använder sig av undantag för småskalig vattenkraft, trots att dessa medges i vattendirektivet. Möjligheten att till exempel söka undantag från miljöreglerna för så kallade kraftigt modifierade vattendrag KMV tillämpas i liten utsträckning. Men snarare än att titta på storlek och volym borde man titta på varje vattenkraftverks relativa påverkan på sitt lokala område och klassificera det som KMV.
Men man verkar inte alls tagit det som utgångspunkt säger Jan-Åke Jacobson.