Var bor stäppelefant
Savannelefant (Loxodonta africana) är en art i släktet afrikanska elefanter och är världens största landdjur. Arten betecknades tidigare ofta som stäppelefant men namnet savannelefant anses mer korrekt med hänsyn till dess biotop, och är det idag oftare förekommande namnet. [2]. Savannelefant eller stäppelefant Loxodonta africana är en art i släktet afrikanska elefanter och världens största landdjur. Den afrikanska savannelefanten skiljer sig från den nära besläktade skogselefanten genom sina större öron, framåtriktade betar och sina fyra framtår och tre baktår.
Betar förekommer i regel hos bägge kön. Hos hannar tjurar blir de ibland 3 meter långa och kg tunga. Hannens betar växer hela livet, i längden och i omfånget. Honans kons betar växer efter individens femtonde levnadsår bara i längden, och de ser därför smalare ut. Dessutom växer honans betar långsammare. Betarna används för att gräva i marken, peta i trä eller för att försvara sig. På så sätt skrapas alltid mindre delar av och i vissa fall bryts betarna helt av.
Tjurar når i genomsnitt en höjd på 3,2 meter och en vikt omkring 5 ton. Enskilda individer når en mankhöjd på 4 meter och en vikt på upp till 9 ton. Kor är med en genomsnittlig mankhöjd på 2,5 meter och en vikt omkring 2,8 ton mindre än hannar. Kroppslängden ligger vanligen mellan 6 och 7,5 meter. Därtill kommer en cirka 1 meter lång svans. Savannelefantens hörsel och luktsinne är mycket bra utvecklade men synen är mindre bra.
Afrikansk stäppelefant
Tidigare förekom arten i hela Afrika från Medelhavets kustlinje till Godahoppsudden. Norr om Sahara fanns redan f. På grund av jakten efter elfenben och levnadsområdets omvandling försvann savannelefanten från många regioner av sitt ursprungliga levnadsområde. Det gäller främst västra Afrika. Den största populationen förekommer idag i östra och södra Afrika men även där är den ofta begränsad till nationalparker och andra skyddsområden.
Underarten Nordafrikansk elefant Loxodonta africana pharaohensis som fram till talet förekom vid Sudans kustlinje och i Eritrea anses som utdöd. Jämförelsevis små elefanter som kanske var nära släkt med den nordafrikanska elefanten överlevde ännu längre i Mauretanien och kanske finns av dessa elefanter några få kvar.
En annan underart var L. Savannelefanter förekommer i olika habitat när det finns skugga, vatten och tillräcklig föda men de föredrar savannen. Egentliga öknar undviks av arten. Ett undantag är Namiböknen där det finns en population med anatomiska anpassningar till området, till exempel tjockare fotsulor. I bergstrakter förekommer savannelefanten ibland upp till 5 meter över havet men främst vistas de i slättlandet.
Kor av savannelefant bildar flockar med 9 till 11 medlemmar som leds av den äldsta kon. Ytterligare individer i flocken är nära besläktade kor och deras kalvar. Ofta förekommer sammanslutningar av flera flockar till hjordar som har omkring medlemmar. Ibland under regntiden kan hjordens storlek växa till individer. När den dominanta kon blir 50 till 60 år gammal övertar en annan ko flockens ledning. Tjurar som blivit könsmogna lämnar flocken och lever ensam eller i ungkarlsflockar.
Flockar med honor etablerar inget revir. Savannelefant är vanligen aktiv på dagen. I områden där många människor bor blir den mer nattaktiv.
African Bush Elephant
Födans sammansättning varierar beroende på årstid. Under regntiden äter arten ofta papyrus Cyperus papyrus och smalkaveldun Typha angustifolia. Blad från träd eller buskar äts främst under den torra perioden. Dessutom ingår, rötter, gräs, bark och frukter i föda. En fullvuxen individ kan dagligen äta till kg föda och dricka liter vatten. Näringsfattiga växter från träskmarker äts bara i undantagsfall.
Å andra sidan är växter i träskmarker mjuka och de blir ofta den sista födan som en individ äter innan den dör.