Boverkets riktlinjer skolgård
Användningen Skola. Användningen Skola omfattar alla slags skolor och andra undervisnings- och forskningslokaler. I användningen ingår till exempel förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, högskola, universitet och övrig vuxenutbildning. Även idrottshall, matsal, bibliotek, personalkontor, skolgård och parkering som hör till.
Friyta och lekvärde på skolgårdar : en studie om yta och kvalitet ur ett barnperspektiv
Report Open access. I denna studie har vi velat undersöka hur skolgårdens kvalitativa värden, uttryckt som lekvärde, har påverkats när skolgården krympt. Målet har varit att utifrån kvantitativa mätningsdata från SCB som underlag titta närmare på kvalitativa aspekter på skolgårdar med hjälp analyser genomförda på plats vid sju utvalda skolgårdar, som krympt på grund av förtätning av skolgården. Det övergripande syftet med studien har varit att diskutera och problematisera god byggd miljö ur ett barnperspektiv.
Genom besök på skolgårdarna har vi kunnat avgöra vilka ytor av skolgården som är lekbara samt hur stor del av den lekbara ytan som är grön respektive hårdgjord. Dessa mått har sedan satts i relation till SCB:s mätningar av friytan och Boverkets rekommendationer om en tillräckligt stor friyta. För att kunna diskutera kvaliteten eller lekvärdet på skolgårdarna har vi valt att använda oss av några redan, av praktiker, beprövade metoder för att bedöma detta samt en metod som vilar på vetenskaplig grund.
Dessa metoder kallar vi för Lekvärdesfaktor, Slitage, Affordences och Kontext. Studiens resultat visar att skolgårdarnas lekbara yta är betydligt mindre än den av SCB uppmätta friytan. Detta kan man anta gäller för många av Sveriges skolgårdar. Alla skolgårdar i studien, utom en, hade en total friyta på över kvm, vilket är det mått som Boverket anger som ett rimligt mått på den totala friytan för att kunna säkerställa en god kvalitet.
Samtidigt visar studiens resultat att slitaget på vegetationen på samtliga skolgårdar är generellt högt och lekvärdet är generellt lågt, vilket innebär att rekommendationen om totalt kvm bör diskuteras. Den gröna lekbara ytan per elev varierar mellan kvm per elev, vilket är förvånande lite. Lekvärdet på de gröna ytorna var generellt lågt pga. Det är tydligt att för att de gröna ytorna ska klara slitaget behövs en tillräckligt stor yta.
Likaså är de gröna ytornas utformning och placering samt skolgårdens gestaltning i sin helhet av stor betydelse för lekvärdet. Hur skolgården ligger i sin kontext och hur den samspelar med närliggande miljöer har också stor betydelse för lekvärdet.
En förutsättning för en god konnektivitet med närliggande grönområden är att det inte finns någon barriär mellan skolgården och grönområdet. Frågan kan ställas om rekommendationerna om skolgårdars friyta bör utvecklas med ett specifikt krav avseende storlek på grönytor, för att skolgårdar ska ha tillräcklig yta för att större vegetationspartier ska kunna överleva långsiktigt slitage. Vår undersökning visar att det inte är lätt att analysera och beskriva lekvärden utan ett professionellt kunnande där omdömet har tränats att se barnperspektiv i olika situationer så de subjektiva upplevelserna kan förmedlas och berättas på ett inkännande sätt.
Vägledning om barns och ungas utemiljö
Denna typ av subjektiva bedömningar är inte mindre sanna eller mindre viktiga än de kvantitativt mätbara ytmåtten, men tappas lätt bort i planeringsprocessen. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie , number: ISBN: Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Home Search publications. Report Open access Friyta och lekvärde på skolgårdar : en studie om yta och kvalitet ur ett barnperspektiv Kylin, Maria; Fridell, Linnéa.