Youtuber vill göra vita till slavar
RIANTE VAKANTIEVILLAFantastische persoons vakantievilla hoog gelegen op de klip met ° weids uitzicht op de Caribische Zee, de saliña Rif St Marie en de. Svenska slavskepp över Atlanten och barbariska slavlagar. I ett bortglömt arkiv hittar historiker ständigt nya bevis för Sveriges inblandning i en av historiens mörkaste episoder.
Det var inte svenskar som tog slavar till Amerika
Samtidigt trappar karibiska stater upp kampen för ekonomisk kompensation för slaveriet. Gatubild från Gustavia någon gång mellan Ett barn tittar ut från ett fönster. Nästan längst norrut i den kedja av karibiska öar som kallas Öarna över vinden ligger Saint-Barthélemy, idag en tummelplats för jetseteliten omgiven av azurblått vatten. Detta var nämligen i nästan hundra år Sveriges koloni mitt i slaveriets Karibien.
För visst var Sverige också en liten del av det system som skeppade mellan 10 och 12 miljoner förslavade afrikaner över Atlanten för att sätta dem i arbete på bomulls- och sockerrörsplantager. Karga Saint-Barthélemy hade visserligen inga förutsättningar för plantageodlingar, vilket Gustav III insåg först efter köpet av ön från Frankrike Men istället blev den ett handelscentrum, där slaveriet var en självklar del i ekonomin.
I Gustavia köptes och såldes slavar för vidare transport till andra öar, men de fanns även permanent på ön, som hamnarbetare eller i hemmen. Länge var Sveriges inblandning i slaveriet bara en fotnot i historieböckerna.
De stora slavhandelsnationerna som Storbritannien och Frankrike förslavade miljoner människor och i skuggan av det har den svenska slavhandeln i Karibien, vars offer snarare räknas i tusental, setts som obetydlig. Hamnmotiv från Gustavia på S:t Barthelemy. Till höger hus omgivna av röda staket, till vänster hamnen med segelfartyg, på kajen flera människor. Centralt i bild ses två slavar med fotbojor.
Bakom dem en man med käpp. I fonden ett fort på en höjd med svensk flagga. Men samtidigt har det knappt funnits någon forskning om hur Sveriges roll egentligen såg ut och Saint-Barthélemys svensktid har ofta skildrats genom ett nostalgiskt och romantiserande filter. Detta har dock på senare tid börjat förändras.
Skammens ö – 200 år efter slaveriet: Nu kommer kraven på Sverige
I franska staden Aix-en-Provence finns hela den svenska kolonialadministrationens arkiv bevarat, men de sidorna, många söndervittrade, har fram tills för bara några år sedan legat i stort sett orörda och bortglömda. När nu historiker tar sig an materialet hittar de ständigt nya bevis för att Sverige agerade som vilken annan kolonialmakt som helst. Ett av många exempel på vad som dykt upp är skeppet Fäderneslandet, som avseglade från Stockholm mot Västafrika och vidare mot Saint-Barthélemy.
Slavköpekontrakt på franska, signerat av notarien Carl Werderman. Fredrik Thomasson, en annan Uppsalahistoriker, har bland annat tagit sig an domstolsprotokollen från svensktiden. Svensk lag räckte inte till för att reglera ett slavsamhälle och därför skapades nya lagar som kontrollerade de svartas liv in i minsta detalj, var de fick vistas och när, vad de fick göra och inte. Grövre förseelser gick till domstol. Domstolshandlingarna ger en inblick i vardagslivet på ön och här framträder också barbariet som tydligast.
Ja, det var så det fungerade. Med övervåld, sönderslagna familjer, sexuellt våld. Allt som man tror om slaveriet, det fanns också på svenska Saint-Barthélemy, säger Fredrik Thomasson. Den bygger på rättegångsprotokoll och skildrar människoöden i den svenska kolonin. Under de senaste decennierna har det rests en rad krav på de forna kolonialmakterna om någon form av kompensation för allt det slaveriet förde med sig. År formulerade de 15 stater som ingår i CARICOM, Karibiens motsvarighet till EU, ett gemensamt krav på gottgörelse för folkmordet på den inhemska befolkningen och för slaveri och slavhandel under kolonialtiden.
David Comissiong, Barbados CARICOM-ambassadör och en drivande kraft i den gottgörelsekommission som bildats, säger att de karibiska staterna idag lider av en kronisk underutveckling som en direkt följd av århundraden av slaveri. Foto: Privat. Vi har systematiskt förblivit underutvecklade så att Europa har kunnat utvecklas. Ni måste nu komma tillbaka till brottsplatsen och diskutera hur ni kan reparera en del av den skada ni åsamkat dessa folk.
Kraven ställdes först på de stora, välkända slavhandelsnationerna, som Storbritannien, Frankrike, Spanien och en handfull andra. Men Sverige hade ändå en roll i hela det karibiska slavhandelssystemet och försörjningen av slavar till andra öar. CARICOM:s kravlista på de forna kolonialmakterna är lång; Utvecklingsprogram inom skola och hälsovård, skuldavskrivningar och omstruktureringar av internationella organisationer för att gynna underutvecklade länder.
Illustration av hur ett slavskepp kunde se ut. Ingår i Carl Bernhard Wadström, An essay on colonization particularly applied to the western coast of Africa, På senare tid har CARICOM istället försökt bygga upp en internationell massrörelse som kan föra upp frågan på agendan, göra den till ett cause célèbre.