Orkar inte med fängelse söker nåd

Europeiska arkivportalen innehåller information om och tillgång till arkivmaterial från olika europeiska länder samt information om europeiska arkivinstitutioner. Vissa av våra arkiv finns i dag digitalt tillgängliga via internet. Här har vi samlat några av dem. Regeringen får enligt regeringsformen, en av grundlagarna, genom nåd befria någon från en brottspåföljd eller mildra påföljden. Nåd är till för undantagssituationer.

Det är regeringens sak att avgöra i varje enskilt fall om nåd ska beviljas eller inte. Det finns alltså ingen rätt till nåd. Ett beslut om nåd kan innebära att den dömde befrias från en påföljd eller att påföljden mildras, till exempel att ett fängelsestraff sätts ned eller ändras till skyddstillsyn, villkorlig dom eller böter. I vissa fall medges den dömde uppskov med eller avbrott i verkställigheten av påföljden under viss tid.

Frågor om uppskov hanteras dock i första hand av Kriminalvården. Nåd kan även avse befrielse från eller mildring av annan rättsverkan av brott, exempelvis domstols beslut om utvisning på grund av brott.

Nåd i brottmål

Från den 1 september gäller dock ett nytt förfarande för prövning av frågor om uppehållstillstånd för den som har utvisats på grund av brott och för upphävande av ett sådant utvisningsbeslut. Det nya förfarandet innebär att frågor om uppehållstillstånd prövas enbart i den ordinarie migrationsprocessen - det vill säga i första hand av Migrationsverket - och att regeringen inte längre kan pröva dessa frågor. Det begränsar inte regeringens rätt att besluta om nåd beträffande beslut om utvisning på grund av brott.

Nåd är dock till för rena undantagssituationer. En utlänning som har utvisats på grund av brott och som vill ansöka om uppehållstillstånd bör alltså vända sig till Migrationsverket. Kontaktinformation på Migrationsverkets webbplats.

123 frågor kriminalvården Orkar inte vänta åringen skriver att han sitter på en öppen anstalt och mår dåligt av det han varit med om.

Hur röstar man i fängelse Sjukdom, ålder eller allmän vantrivsel med förhållandena som frihetsberövad.

Får man klippa sig i fängelset Det är viktigt att du som anhörig får stöd så att du orkar och kan stödja barnen i vardagen.

Kriminalvården fängelse Som svar på din fråga: nej, man sitter inte i fängelse i hela sitt liv om man inte ansöker om nåd.

Nåd kan endast avse en brottmålsdom som vunnit laga kraft. Även utländska domar kan omfattas av nåd, om verkställigheten av påföljden har flyttats över till Sverige. Regeringen kan aldrig ompröva skuldfrågan i brottmålet. Skadestånd och rättegångskostnader som den dömde ska betala kan inte bli föremål för nåd. Detsamma gäller straffprocessuella tvångsmedel som till exempel häktning och reseförbud. Frågor om straffverkställighet, till exempel om anstaltsplacering, om verkställighet kan ske genom intensivövervakning med elektronisk kontroll så kallad fotboja eller om den dömde kan komma i fråga för någon utslussningsåtgärd frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång , kan inte heller bli föremål för nåd.

Det är Kriminalvården som ansvarar för frågor om straffverkställighet. Den som vill veta om ett fängelsestraff kan avtjänas med fotboja bör alltså vända sig till Kriminalvården. Läs mer om straffverkställighet på Kriminalvårdens webbplats. Ett nådebeslut förutsätter normalt att det finns en nådeansökan, men regeringen kan självmant fatta beslut om nåd. Detta sker dock ytterst sällan. I de allra flesta fall är det den dömde själv som söker nåd.

Vem som helst kan dock söka nåd för en dömd person. Sökanden kan företrädas av ett ombud, vanligen en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå. Ingenting hindrar att någon annan uppträder som ombud. Utgångspunkten är att den som anlitar ett ombud själv får stå för eventuella kostnader för detta. Nåd kan sökas fram till dess att påföljden är helt verkställd. Därefter leder en nådeansökan inte till någon åtgärd från regeringens sida.

Har en ansökan om nåd avslagits och ansökan görs på nytt krävs att det presenteras nya eller starkare skäl för att regeringens beslut ska bli något annat än ett nytt avslag. De handlingar som ges in i ett nådeärende blir allmänna handlingar. Det innebär att uppgifterna i nådeärendet som regel blir offentliga.

Påföljdsval, straffmätning och nåd.

Uppgifter om den enskilde är hemliga enligt offentlighets- och sekretesslagen endast om det finns någon särskild anledning. Handläggningen är i huvudsak skriftlig. Det är upp till den sökande att ge in de handlingar som han eller hon vill ska ligga till grund för regeringens beslut. De handlingar som åberopas bör ges in tillsammans med nådeansökan. I vissa fall ges sökanden möjlighet att inom rimlig tid komplettera ansökan.

Justitiedepartementet kan vid behov begära in yttranden, till exempel från Kriminalvården. När ett nådeärende är färdigt för avgörande föredras det för justitieministern, som i sin tur föredrar ärendet inför regeringen. Det är regeringen som fattar beslut i ärendet. Regeringens beslut i nådeärenden fattas vid regeringssammanträden som äger rum en gång i veckan. Sammanträdena är inte offentliga.